Koppling mellan matvanor och ADHD

En ny studie gjord av forskare från bl.a. Örebro Universitet visar att det finns en koppling mellan ADHD och matvanor. Studien är publicerad i American Journal of Medical Genetics.


Man har sett en koppling mellan ADHD och intag av socker och mättat fett och begränsat intag av frukt och grönt.

Nästan 18 000 vuxna tvillingar mellan 20 och 47 år deltog i studien som gjorts med hjälp av tvillingregistret. De har svarat på frågor om livsstil och hälsa.

Studien visar att det går att koppla såväl koncentrationssvårigheter som hyperaktivitet och impulsivitet till matvanor. Och resultatet ligger fast oberoende av ålder, kön och socioekonomisk bakgrund. Tack vare tvillingregistret kunde forskarna också för första gången visa att dessa ärftliga egenskaper kan dela vissa gener.

Ungefär 5 procent av barn och 2,5 procent av vuxna beräknas ha ADHD och det är till 70 procent medfött. Det är inte klarlagt vilka mekanismer som ligger bakom ADHD och det är därför svårt att ställa diagnos och behandla.

I studien medverkar forskare från Karolinska institutet och Mälardalens högskola och från Norge och Holland.

Läs artikeln i American Journal of Medical Genetic

Artificiella muskler av polymermaterial kan drivas med energi från glukos och syre

Artificiella muskler av polymermaterial kan nu drivas med energi från sockerarten glukos och syre på liknande sätt som biologiska muskler. Utvecklingen kan vara ett steg mot möjliga framtida implanterbara konstgjorda muskler eller självgående mikrorobotar som kan drivas av biomolekyler i omgivningen.

Den konstgjorda muskeln består av polymermaterial, som forskarna har integrerat enzymer i. Vatten med glukos och syre i fungerar som bränsle för polymeraktuatorn, på liknande sätt som i kroppens muskler. 

Rörelserna i våra muskler drivs av energi som frigörs när glukos och syre omvandlas genom biokemiska reaktioner. På liknande sätt kan t.ex. robotar omvandla energi till rörelse, men energin kommer då normalt från andra energikällor, t.ex. elektricitet.

Forskare vid Linköpings universitet har i en studie som publicerats i tidskriften Advanced Materials, demonstrerat principen med konstgjorda muskler som drivs av samma glukos och syre som våra kroppar använder.

Forskarna har använt ett elektroaktivt polymermaterial, polypyrrol, som ändrar volym när det tar emot eller lämnar ifrån sig elektroner. Den konstgjorda muskeln, eller polymeraktuatorn, består av tre lager: ett tunt membran i mitten och ett lager av elektroaktivt polymermaterial på varsin sida om membranet. Konstruktionen har använts inom fältet i många år. Den bygger på att materialet på ena sidan av membranet lämnar ifrån sig elektroner och joner vilket gör att det krymper. Samtidigt blir materialet på andra sidan negativt laddat av att ta emot elektroner och joner, vilket får materialet att expandera. Volymförändringarna får aktuatorn att böjas åt ena hållet, på liknande sätt som en muskel som drar ihop sig.

Tillförseln av elektroner som driver rörelsen i artificiella muskler kommer i vanliga fall från en yttre källa, som ett batteri. I studien drog man i stället nytta av teknologin bakom bioelektroder, som kan omvandla kemisk energi till elektrisk energi med hjälp av enzymer. De har använt enzymer som finns i naturen och integrerat dem i polymermaterialet. Energin som behövs för att driva rörelsen i ”muskeln”, eller polymeraktuatorn, kommer från de biokemiska reaktionerna när enzymerna omvandlar glukos och syre. 

– Enzymerna omvandlar glukos och syre, på samma sätt som i kroppen, och frigör de elektroner som behövs för att driva rörelsen i den konstgjorda muskeln av elektroaktivt polymermaterial. Det behövs ingen spänningskälla, utan det räcker att doppa ner aktuatorn i vatten med glukos i.

Liksom i riktiga muskler sker en direkt omvandling av glukos till rörelse i den konstgjorda muskeln.

Nästa steg är att forskarna vill kunna styra de biokemiska reaktionerna i enzymerna, så att rörelsen också kan gå åt andra hållet och böja tillbaka ”muskeln”.

– Glukos finns i kroppens alla organ och är en kul första start. Man skulle också kunna byta till andra enzymer, så att aktuatorn kan användas till exempelvis självgående mikrorobotar.

Källa:

Artificial muscles powered by glucose”, Fariba Mashayekhi Mazar, Jose G. Martinez, Manav Tyagi, Mahdi Alijanianzadeh, Anthony P.F. Turner, Edwin W. H. Jager, (2019), Advanced Materials, publicerad online 19 juni 2019

Stipendium för uppsatser kring spelberoende

Spelbolaget betson delar ut ett stipendium på 15 000 kr, två gånger årligen i syfte att stimulera forskning kring spelberoendefrågor.

Satsningen är en del i Betssons strävan att stimulera forskning kring spelberoende. Med det vill man öka intresset för forskningen kring spelproblematik och bidra till utvecklandet av preventiva åtgärder. I förlängningen ska detta bidra till att motverka spelberoende med speciell hänsyn till unga och andra riskgrupper.

I juryn för utdelningen sitter Betssons VD Pontus Lindwall, Ove Svensson från högskolan i Halmstad, Magnus Björk som föreläser som spelfrågor, samt Marcus Lindskog från psykologiska institutionen på Uppsala Universitet.