KI

Karolinska Universitetet

  1. Forskarutbildningsnytt februari 2019 ute nu -

    Forskarutbildningsnytt riktar sig till personer med uppdrag inom KI:s forskarutbildning. Syftet är att informera om beslut och diskussioner i Fakultetsnämnden och Kommittén för utbildning på forskarnivå samt om andra nyheter och praktiska detaljer som rör KI:s forskarutbildning.

    Läs Forskarutbildningsnytt februari 2019

    Prenumerera på Forskarutbildningsnytt

    Hitta gamla nummer av Forskarutbildningsnytt i arkivet

    News type: 
    Organisational unit: 
  2. Kristina Gemzell Danielsson ny prefekt på KBH -

    Kristina Gemzell Danielsson har utsetts till prefekt vid institutionen för kvinnors och barns hälsa under perioden 1 april 2019 – 31 mars 2024.

    Hon är också professor i obstetrik och gynekologi vid samma institution.

    Kristina Gemzell Danielsson efterträder Olle Söder.

    News type: 
  3. Utlysning av forskar-AT-medel, våren 2019 -

    Forskar-AT är en möjlighet att få finansierad forskningstid under AT-utbildningen. Det kan sökas både av doktorander på KI och av disputerade som har en aktiv forskningsverksamhet vid KI.

    Vårens utlysning är öppen den 15 februari till den 5 mars 2019. Ansökan görs via Region Stockholms webbsida

    Mer information om forskar-AT och ansökningsprocessen.

    News type: 
    Organisational unit: 
  4. KI i medierna 4 – 10 februari -

    KI:s presstjänst sammanfattar varje vecka KI i internationell och svensk media. Här är KI i medierna den 28 januari till den 3 februari 2019. 

    I svallvågorna efter Harriet Wallbergs bok

    Blandat

    Sjukhusnyhet

    Experter

    News type: 
  5. Cykelrum i Flemingsberg -

    Nu finns det ett cykelrum på Campus Flemingsberg. 

    Cykelrummet finns i garaget, Alfred Nobels allé 8. Det kommer finnas plats för ca 50-60 cyklar samt 8 st eluttag. Se planritning över garaget nedan. 

    För närvarande är cykelrummet endast tillgängligt för personal.

    För mer information, kontakta

     

    Lokalplanerare

    Payam Hakemivala

    Telefon: 08-524 853 01
    Enhet: Lokalförsörjning
    E-post: payam.hakemivala@ki.se

    News type: 
    Documents: 
    Cykelrum i Flemingsberg
  6. De firas för nit och redlighet -

    I en ceremoni på Svenska Läkaresällskapet med efterföljande trerättersmiddag den 13 februari uppmärksammades 30 medarbetare vid Karolinska Institutet ”För nit och redlighet i rikets tjänst”. I samband med ceremonin delades även Silvermedaljen 2018 ut.

    Under ceremonin delades Karolinska Institutets Silvermedalj 2018 ut till Ann-Charlotte Widén Holmqvist och Fredrik Brolund. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för KI:s verksamhet.

    Följande närvarade vid ceremonin och tog emot utmärkelsen Nit och redlighet:

    Camilla Ahlqvist, Marjan Amiri, Magnus Anå, Christina Bark, Mona Bittar, Yvonne Brandberg, Carina Eklund, Lena Emtestam, Annika Eriksson, Lena Ernstgård, Mari Gilljam, Yvette Hedström, Agneta Herlitz, Alicja Kuskowska-Wolk, Carin Lennartsson, Anette Lohmander, Inger Lundqvist, Bo Melin, Birgitta Ohlander, Mats J. Olsson, Pia Olsson, Gabrielle Paulsson Berne, Eva Ringnell, Monica Rydén Aulin, Vivan Söderlund, Ann-Mari Thorsen, Helén Törnqvist, Marianne van Hage, Anthony Wright, och Kerstin Wåhlen.

    News type: 
  7. Nervbanor som styr obehagskänslor kartlagda -

    Vad är det som händer i hjärnan när vi känner obehag? Forskare vid Karolinska Institutet är nu ett steg närmare svaret på den frågan. I en ny studie publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry har forskarna kartlagt vilka nervbanor i hjärnan hos möss som styr beteenden förknippade med aversion.

    Det har länge funnits ett intresse att förstå hur hjärnan skapar signaler som är kopplade till negativa känslor i syfte att öka förståelsen för hur obalans i samma system kan leda till affektiva störningar som depression och ångest.

    När det gäller rädsla så har amygdala länge varit den mest studerade hjärnstrukturen, och för belöning har fokus hamnat på signalsubstansen dopamin. Men när det gäller områden i hjärnan som kontrollerar känslan av obehag och aversion så har betydligt mindre varit känt.

    Hjärnstruktur som kontrollerar känslor

    De senaste åren har flera fynd pekat på att en struktur i hjärnan som kallas habenula kontrollerar positiva och negativa känslor i djurmodeller. Dessutom finns det små studier med patienter där man har fokuserat på habenula för att behandla depression genom hjärnstimulering. Habenula kontrollerar både dopamin och signalsubstansen serotonin, som bland annat anses ha betydelse för vårt välbefinnande. Det har dock inte varit känt hur habenula regleras.

    Forskare vid Karolinska Institutet har nu kartlagt vilka nätverk i hjärnan hos möss som styr habenula och vilken roll de spelar för uppkomst av aversion.

    – Vi har upptäckt en ny nervbana som går mellan de två hjärnstrukturerna hypotalamus och habenula, och som kan moduleras för att kontrollera känslan av aversion. Vår förhoppning är att detta kan ligga till grund för utveckling av nya behandlingar som återskapar balans i hjärnans nätverk vid till exempel depression och ångest, säger docent Dinos Meletis vid institutionen för neurovetenskap som lett studien.

    Aktiverar nervceller med ljus

    Med hjälp av en rad avancerade metoder, bland annat optogenetik, kunde forskargruppen kartlägga nervcellernas identitet och deras kontakter med varandra. Optogenetik innebär att ljus används för att aktivera specifika nervceller för att på så vis kunna studera hur aktivering av olika nätverk påverkar mössens beteende.

    – Denna metodrevolution inom hjärnforskningen har nu gjort det möjligt att funktionellt studera hur olika typer av nervceller och de banor de bildar verkligen styr olika typer av beteenden, något som var omöjligt för bara tio år sedan, säger Dinos Meletis.

    Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Hjärnfonden och Karolinska Institutet.

    Publikation

    “A hypothalamus-habenula circuit controls aversion”
    Iakovos Lazaridis, Ourania Tzortzi, Moritz Weglage, Antje Märtin, Yang Xuan, Marc Parent, Yvonne Johansson, Janos Fuzik, Daniel Fürth, Lief E. Fenno, Charu Ramakrishnan, Gilad Silberberg, Karl Deisseroth, Marie Carlén, Konstantinos Meletis
    Molecular Psychiatry, online 12 februari 2019, doi: 10.1038/s41380-019-0369-5

    Image: 
    Med tekniken optogenetik har forskarna kunnat studera vilka nervceller och nervbanor som är inblandade vid aversion. Foto: iStockUsing optogenetics, the researchers were able to identify the identity of the nerve cells involved in aversion and map their interconnections. Photo: iStock 
    News category: 
    News type: 
  8. Social inlärning av fara påverkar våra beslut -

    Att lära sig vad som är farligt genom att titta på en video eller få muntlig information, så kallad social inlärning, har lika stark effekt på människors beslut som egen erfarenhet av det farliga. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences. Resultaten kan bidra till förståelse för varför vi fattar irrationella beslut. 

    Att exponeras för obehaglig och hotfull information är idag lätt. TV, digitala nyhetskällor och sociala medier visar till exempel filmer och bilder från olyckor, terrorattacker och naturkatastrofer. Tidigare forskning har visat att individer som tittar länge på nyhetsrapportering från en terrorattack kan utveckla lika allvarliga psykiska problem som personer som själva var närvarande vid attacken. Men det har inte varit känt hur vårt faktiska beteende påverkas av sådan indirekt inlärning av att något är farligt. 

    Detta har nu testats i laboratorieexperiment i en studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet, Amsterdams Universitetet och Zürichs Universitet. Studien visar att inlärning av fara genom att titta på en video eller få muntlig information, kan påverka människors beteende lika starkt som inlärning genom egen erfarenhet.

    Studie med 120 försökspersoner

    Studien genomfördes genom att tre grupper av försöksdeltagare, totalt 120 personer, först fick lära sig vilken av två neutrala bilder som var ”farlig”. Grupp ett lärde sig genom direkt erfarenhet; de fick en elektrisk stöt när de valde den farliga bilden. Grupp två lärde sig genom att titta på en film av en annan person som fick stötar till den ”farliga” bilden, och grupp tre lärde sig genom att få muntliga instruktioner om vilken bild som skulle kopplas till en stöt. Deltagare i grupperna som lärde sig genom social inlärning – observation och muntlig instruktion – gavs alltså inga stötar.

    Därefter fick försöksdeltagare upprepade gånger välja mellan de två bilderna. Valet kunde resultera i att de fick en elektrisk stöt och deras uppgift var att få så få stötar som möjligt.

    För hälften av deltagarna innebar valet av bilden som var ”farlig” under experimentets första del högst risk att få en stöt. Deras tidigare inlärning var med andra ord relevant för deras beslut. För den andra hälften innebar i stället valet av bilden som inte var ”farlig” under experimentets första del högst risk för en elstöt. För dem var den tidigare inlärningen missvisande.

    Stark effekt på deltagarnas beslut

    Forskarna såg att indirekt, social inlärning, både från att titta på film och från verbal information, hade lika stark effekt på deltagarnas beslut som inlärning från egen erfarenhet. Deltagare som hade lärt sig att en viss bild var ”farlig” fortsatte att undvika den, trots att det valet oftare resulterade i att personen fick en stöt.

    – Studien tyder på att de här sociala sätten att skaffa information kan påverka vårt beslutsfattande väldigt starkt, till och med i riktning bort från vad som är bäst för en själv, säger Björn Lindström, forskare vid Amsterdams Universitet och institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare. 

    – Resultaten kan hjälpa oss att förstå varför människor beter sig irrationellt; att det kan bero på något man har lärt sig genom att titta på videoklipp eller lyssna på rykten som är missvisande för den miljö man själv befinner sig i, säger Andreas Olsson, lektor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som ledde forskarlaget.

    Genom matematisk modellering visar forskarna också att de två typerna av social inlärning påverkar beteende genom olika inlärningsmekanismer, vilket möjligen avspeglar skillnader i underliggande hjärnsystem. Hjärnaktiviteten har dock inte mätts i studien.

    Forskningen finansieras av Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse, Riksbankens Jubileumsfond, Europeiska forskningsrådet, Forte, Vetenskapsrådet och Swiss National Science Foundation.

    Publikation

    ”Social threat learning transfers to decision-making in humans”
    Björn Lindström, Armita Golkar, Simon Jangard, Philippe Tobler och Andreas Olsson
    PNAS, online 13 februari 2019, doi: 10.1073/pnas.1810180116

    Image: 
    Många exponeras för obehaglig och hotfull information via TV, digitala nyhetskällor och sociala medier. Det kan leda till ett irrationellt beteende, tror forskare. Foto: iStockMany people are exposed to unpleasant and threatening information on TV, digital news sources and social media. This might lead to an irrational behaviour, according to researchers. Photo: iStock 
    News category: 
    News type: 
  9. Muskelstyrka för urval till försvarsmakten -

    Sektionen för fysioterapi vid NVS, Karolinska Institutet, stödjer Rekryteringsmyndigheten (TRM) och Försvarsmakten (FM) med utveckling och utvärdering av fysiska urvalstester. Ansvarig forskare Med dr Helena Larsson, presenterar tillsammans med forskarna i den militärmedicinska forskargruppen resultaten från muskelprovet i fyra publikationer. Artiklarna finns tillgängliga på nätet via respektive länk.


    Foto: Fredrik Hofgaard

    Regleringsbrevets två perspektiv - där det ena tar upp behållarperspektivet av rekryterad personal och det andra hur Försvarsmakten skall verka för att öka andelen kvinnor på alla nivåer - belyses i pågående uppdrag. Arbetet anses vara särskilt angeläget för att uppnå ett robust personalförsörjningssystem där urvalstestet Isokai tidigare har ifrågasatts.

    Content validity (innehållsvaliditet) – vilken typ av muskelstyrka behöver mätas?

    Artikeln belyser vad olika experter anser om muskeltester som används för att bedöma soldaters muskelkapacitet i relation till den fysiska belastning som olika arbetsuppgifter innebär. Materialhantering, lyft av olika föremål, anses vara den mest vanligt förekommande uppgiften, Isokai-testet är ett isokinetiskt simulerat lyft-test. Artikeln presenterar också ett testbatteri för urval av soldater till fysiskt krävande tjänst och för bedömning av soldater som förbereder sig inför internationell insats.

    https://doi.org/10.1371/journal.pone.0132185

    Concurrent validity d.v.s. om testresultat från olika mätmetoder kan jämföras med varandra.

    Studien visar hur mätning av muskelstyrka med Isokai testet (mönstring/ antagningsprövning vid TRM) kan ”jämföras” med ett marklyft (styrketestet som används i FM). Resultatet visar god samstämmighet vilket innebär att det nu finns en systematik med olika styrketester från urval till uppföljning. Resultat kommer att användas för att vidareutveckla uttagningssystemet och för att vid inskrivningstillfället anpassa träningsinstruktioner individuellt inför inryckning.

    https://doi.org/10.1371/journal.pone.0207054

    Isokai-testets reliabilitet (tillförlitlighet) har prövats.

    Resultaten visar att testet har en hög tillförlitlighet vilket stödjer användning av testet för att bedöma maximal muskelstyrka vid urval och för att mäta förändringar av muskelstyrka över tid.

    https://doi.org/10.1371/journal.pone.0209419

    Du kan också läsa om styrketestet i en vetenskaplig rapport, som du hittar här.

    Den aktuella forskningen har också presenterats vid den internationella konferensen, 35th FIMS World Congress of Sports Medicine, Rio de Janeiro, Brazil from 12th September to15th 2018.

     

    Referenser:

    Helena Larsson, Matthias Tegern, Lisbet Broman, Karin Harms-Ringdahl, 2011. Isokai-testet som urvalstest till utbildning i Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem.

    ISBN-nummer 978-91-7457-498-2.

    Larsson H, Tegern M, Monnier A, et al. (2015) Content Validity Index and Intra- and Inter-Rater Reliability of a New Muscle Strength/Endurance Test Battery for Swedish Soldiers. PLoS ONE 10(7): e0132185.

    Bohman T, Tegern M, Halvarsson A, Broman L, Larsson H (2018) Concurrent validity of an isokinetic lift test used for admission to the Swedish Armed Forces. PLoS ONE 13(11): e0207054.

    Tony Bohman, Matthias Tegern, Alexandra Halvarsson, Lisbet Broman, Helena Larsson. Reliability and agreement of the IsoKai isokinetic lift test – a test used for admission to the Swedish Armed Forces. Short title: Reliability of an isokinetic lift test. PLoS ONE 13(12): e0209419.

    News type: 
    Organisational unit: 
  10. Forskningsnytt februari 2019 ute nu -

    Forskningsnytt är ett internt nyhetsbrev som rapporterar om frågor som rör forskningens organisation och förutsättningar vid Karolinska Institutet. Målgrupp är i första hand universitetets egna forskare.

    Forskningsnytt februari 2019 berättar bland annat om uppdraget för den nya kommittén för forskning, fler möjligheter för KI-forskare att publicera open access utan extra kostnad och om nya prefekter vid två av KI:s institutioner.

    Forskningsnytt februari 2019

    Prenumerera på Forskningsnytt

    Arkiv – hitta gamla nyhetsbrev

    News type: 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *